Karantänkonst

Helt slumpmässigt hängde jag upp min “2D” (2007) bredvid De Geers “Skända flaggan” och såg inte förrän efteråt hur bra de passar ihop. Målningen har stått i Helsingforsgalleriets källare i några år och jag är faktiskt glad att den aldrig såldes. Ska nog behålla den själv.

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Det här är en rubrik

Om man slår upp ‘effektiv’ i ett lexikon så är där en bild på mig. Jag är som en arbetsmyra när jag kommer igång och har fått sjukt mycket gjort idag, ska tillbaka nu på kvällen och köra ett varv till. Snart slipper jag min garderob till ateljé och det är en stor lättnad, jag känner inget vemod när jag rensar ut och tror inte att jag kommer att sakna den.

Men det är ju helt klart en epok som går mot sitt slut. Det sitter en del ångest i de där fyra väggarna, fast mest har det handlat om arbete och en och en annan fest. Måste nog lägga upp en hyllningsblogg för ateljén på Södermannagatan 32 ändå. Vi har ju hängt ihop i nästan fyra år.

Min utsikt har blivit lite begränsad.

Tolv smockfulla lådor blev det till sist. Bara livsviktiga prylar.

Fy fan. Ser ut som ett ryskt kontor.

Alla hyllor nere. Soffan har gjort sitt nu, grovsopen nästa.

I vårt gemensamma kök hittade jag denna svartpeppar. Min hyresvärd har lite svårt att göra sig av med grejer.

Detta inlägg har En kommentar Läs och kommentera här

Visst är den fin?

Jag har ju alldeles glömt att visa katalogen som trycktes upp inför utställningen. Vill du ha ett ex. (A4-format, 16 sidor) så finns de att köpa på galleriet.

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Tur att man inte åkt på sån där hybris iallafall

Jag var ute en sväng med Akki i solen för att besöka mina globenvänner tidigare idag. Som man kan se på bilden ovan så skymtar Hammarbyhöjden i bakgrunden och jag blev så jäkla sugen på att åka bräda. Det är ju en patetisk liten backe men den ligger bra till och jag har inga planer på att dra till fjällen så den får duga.

Men jag vet redan nu att jag inte kommer att dra dit i år. Inte för att jag brukar skada mig men jag vågar fan inte riskera något innan New York. Skulle vara segt att bryta handleden eller benet nu. Av precis samma anledning kommer jag inte heller att ta tag i den där badmintonträningen som jag och en kompis har pratat om sedan december. I de där hallarna är det svårt att höra skillnad på trettioplussarnas otränade hälsenor som går av och vanliga badmintonsmashar. Schtisssh.

Fick glada besked från galleriet idag, ytterligare ett verk är sålt och imorgon ska vi ses i ateljén så att han kan hämta upp fler. Den där depressionen då? Borta. Folk ska vara lyckliga som kommer över mina målningar så billigt, om några år är de värda det tiodubbla.

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Den där postvernissagedepressionen ni vet

Igår när jag vaknade så kändes allt…. lite sådär. Jag var på sätt och vis beredd för det blir i princip alltid så efter utställningar för mig. Just därför blir det extra fånigt – jag vet ju om att det ska komma.

Det handlar förstås om någonslags postvernissagedepression, man har jobbat hårt under en längre tid med ett projekt och plötsligt är det över (även om utställningen fortsätter i en månad till) och den stora tomheten drabbar en. Vem är jag? Varför håller jag på med det här? Vad är allt bra för? Sådana klyshiga tankar blandat med en slags skuldkänsla över att folk betalar väldigt mycket pengar för att äga konst av mig. Jag borde vara glad och uppfylld av detta men det blir tvärtom.

Extra töntigt blev det eftersom solen sken och min promenad med lillen runt Tanto var precis sådär pre-vårskön som det kan vara när vinterhelvetet är på väg bort. Akira sov och flinade i sömnen, fåglarna kvittrade och jag var ett tomt svart hål.

Då är det tur att man kan ringa en vän. Extra bra är det om vännen ifråga är psykolog och kommer med de rätta svaren. Säger exakt vad man vill höra (tack Erik!). Jag promenerade hem, käkade en pizza med Maria, drack massor med läsk, gullade med lillen och sedan kändes allt mycket bättre. Man är bra fånig.

Detta inlägg har En kommentar Läs och kommentera här

Ett år i ateljén, två timmar i rampljuset

Gårdagens vernissage var hur bra som helst, mycket folk, bra stämning och två målningar såldes vilket får anses vara helt ok. Både konstföreningar och någon recensent (recension på konsten.net här) var där och det kändes som intresset var rätt stort så det händer nog mer. Efter vernissagen bjöd galleriet på middag på Buco Nero (Roslagsgatan 4), fantastiskt arkitektur och bra mat. Gå dit om du vill slippa Stockholm ett tag, jag kommer lätt att hamna där igen.

Utställningen kommer att hänga till den 4 april så om du missade gårdagen är det ingen fara. Galleriet är öppet ons-fre kl. 12-18 och lör-sön kl. 12-16. Välkommen!

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Snart vernissage

Det har varit en del att göra idag men det fattar ni ju för annars skulle jag ju redan bloggat en tre, fyra gånger redan. Har varit på galleriet och hängt konst och vi fick ihop allt utan några större problem. Att jag och Rikard kommer bra överens underlättar förstås. Och så var katalogen klar, den såg väldigt flott ut. Kommer att bli finfin att visa upp i New York när jag ska nästla mig in i deras konstvärld. Aktuell och bra.

Nu ska jag gå igenom alla bilder jag plåtat idag (visar dem senare, vill ju inte spoila för er som kommer dit). Vi ses på Galleri Mårtenson&Persson imorgon (torsdag) kl 17-19. Ok?

Detta inlägg har En kommentar Läs och kommentera här

Såhär kunde jag inte ligga förut

Denna dag har börjat osedvanligt bra. Sol ute och massor med space i ateljén (well, för mig) efter att lådan är upphackad och målningar hämtade. Sedan såg jag att kulturstan skrivit om min kommande utställning och sist av allt fick jag ett mejl från Helsingforsgalleriet att pengar för en såld målning är på väg. Och klockan är inte ens 12.

Om denna dag kan bli ännu bättre så är jag väldigt nyfiken på vilket sätt. Kanske en solskenspromenad med lillen?

Detta inlägg har 3 kommentarer Läs och kommentera här

Intervju för konstblogg

Jag har följt Alexandra Hedbergs blogg ett tag, speciellt söndagstemat som handlar om ‘Art as business’. Hon skriver intressant, begåvat och roligt om hur det är att jobba som konstnär och delar generöst med sig av egna erfarenheter. Rejäla, välskrivna bloggar – ambitiöst som attan.

För ett tag sedan hörde hon av sig och undrade om jag ville vara med i hennes nystartade intervjuserie och självklart ville jag det. Om mina svar verkar lite korta så beror det på att jag gärna blir lite kortfattad när det kommer till att svara på frågor på engelska. Men det behöver ju inte vara något dåligt. Jag har liksom bara skalat bort allt lull-lull.

Läs intervjun här.

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Greetings from Södermannagatan 32

Detta är definitivt den sista målningen som blir klar innan utställningen och troligtvis det sista jag gör i denna ateljé. Känns som en bra avslutning och jag är så klar att gå vidare efter nästan fyra år på denna yta. Om verket (‘Normal subunit’) kommer med på utställningen eller ej är helt upp till galleristen. Men vore det inte kul?

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Market 2010 – recensionen (typ)

Egentligen är jag inte så upplagd för att skriva så jag drar det lite kort. Market var bra men lite ängsligt. Om det nu är “nordens viktigaste mässa för internationell samtidskonst” så tycker jag att gallerierna kunde dra på lite. Det fanns en del grejer men bortsett från några få verk är det nog inte mycket man kommer att minnas om ett år. Ska inte konst beröra mer än så?

Ganska mycket folk men vi plöjde på med barnvagnen utan problem (förutom när en kvinna med multipla syndrom och snuskiga stumpar till händer ville kladda på Akira).

Minns inte av vem men galleriet var finskt. Annars var det massor med danska gallerier där. Typ vartannat.

Gillade (men mest ville jag få med mig själv på bild).

Min bloggande internetvän Sara-Vide visade bland det bästa på hela Market. Nu har vi träffats på riktigt också och det gick ju bra det med.

Det ser kanske inte mycket ut för världen på bild och jag orkar inte förklara. Du skulle varit där.

Akira – snart fem månader gammal – har redan varit på fler utställningar än många ser i hela sitt liv. Vilken liten kulturunge han ska bli.

Detta inlägg har 9 kommentarer Läs och kommentera här

Supermarket 2010 – recensionen

Det är lätt att klanka ned på saker som man inte riktigt förstår eller orkar sätta sig in i och det var gott om sådant på Supermarket i år. Mycket navelskådning och rätt snävt överlag. Inget fel med det, men om man som jag inte orkar lägga sin själ i varje monter så blir det lite segt. Dessutom kändes det inte så fräscht, inte cutting edge direkt. Lite mer hobby. Men det kan ju också vara så att jag bara är lite trög.

Lokalerna (kulturhuset) var riktigt bra dock, gillade inte alls förra årets på Clarion vid Skanstull. Där kändes det verkligen att man knatade runt på ett hotell och inte på ett positivt sätt, i år var det mer mässkänsla och i och med att det var uppdelat på flera plan så kändes det luftigt och (märkligt nog) överskådligt. Men så är jag en sucker för kulturhuset också.

Årets stora behållning var nog att jag pratade med KRO (Konstnärernas riksorganisation) om att det nog är dags för en ansökan nu. Tidigare har jag tänkt att medlemskap där mest är för gamla tanter och farbröder men jag tror att det kan finnas många fördelar att vara med, och om man som jag hoppat över högskoleutbildning så kan det nog fungera som en garant i ängsliga konstsammanhang. Dessutom får man en massa rabatter, de har bra avtal när det gäller försäkringar och så finns det en låneateljé i Paris för medlemmarna. Bara en sån sak.

Imorgon blir det Market som brukar vara en bättre mässa på alla vis.

Gott om folk. Men knappast folkligt (som Metro skrev häromdan).

Tjeckisk konst.

Berlingalleri. Känns inte så jättefräscht.

Rysskonst. Gillade.

När jag ändå var i kulturhuset tänkte jag kolla om min film “Processen” fanns inne i biblioteket. Det gjorde den inte (utlånad) men Marias “Medan tid är” stod i hyllan. Ganska mäktigt att vi båda har varsin film där, eller hur?

Detta inlägg har En kommentar Läs och kommentera här

Exakt två veckor kvar

Var förbi galleriet en sväng idag för att titta igenom lite grejer inför utställningen. Inbjudningskorten var klara och dessutom ska det tryckas upp en katalog. Kul! Pressmeddelandet kommer här:

Daniel Milton
“cut”
Galleri Mårtenson & Persson
4 mars – 4 april 2010

Daniel Miltons senaste arbeten trotsar varje försök till en traditionell kategorisering. Foto, collage eller måleri, en visuell dagbok eller ett vågat surrealistiskt uttryck – verken är en blandning av tema och teknik.

Genom att sammanställa motiv från sin fotobank, bestående av tusentals egenhändigt tagna bilder, bygger Daniel Milton upp digitala collage, som sedan överförs till duk. Därefter målas utvalda partier med akrylfärg. Med denna teknik skapas de ingångar till bilden som gör att den bär, blir intressant och dessutom får en högst personlig nerv i sitt uttryck . I de färdiga resultaten kan det vara svårt att urskilja fotot från det måleriska och denna medvetna förvirrning utvidgar betydelsen av verket; vad är ”verkligt” och vad är ”fantasi”? Det surrealistiska genomtränger allt; t.ex. kan den fotografiska redovisningen upplevas mer märklig än det målade uttrycket.

Genom användandet av kontraster och collage, djupverkande perspektiv och ibland en obetydlig visuellt förskjuten målerisk upplevelse, konfronterar Daniel Milton betraktaren med en värld som går på högväxel. En värld där inget är som man tror det skall vara, historien är förvirrad och ordningen är avsatt. Trots det, möts varje försök att totalt avgränsa ett tema med motstånd; också i det spektakulära, där stål och betong i det urbana förfallet står i kontrast till glimtar från en idyllisk tillvaro. Sålunda innehåller varje skikt av bilderna sin egen fullständighet av livserfarenhet och subkulturell status. Placerad i opposition, företrädande den urbana desperationen, för de fram förslaget om hopp för det naturliga i vår värld.

Genom att verka i det konstgjorda gränslandet mellan det industriella och det naturliga har Daniel Milton konstruerat en egen värld där inget förefaller sig vara enligt vedertagna begrepp, och ändå uttrycker hur det är att leva och vara i vår samtid.

Rikard Persson, galleri mårtenson&persson, Stockholm.

Vernissage tors 4 mars kl. 17 – 19
Utställningen pågår t.o.m sön 4 april 2010
Öppet: ons – fre 12 – 18, lör-sön 12 – 16
Karlavägen 20, Stockholm

Detta inlägg har En kommentar Läs och kommentera här

Får jag presentera

min senaste målning. Arbetstiteln är ‘The employees” (blandteknik, 90×90 cm) och kommer med största sannolikhet att visas på utställningen på Galleri Mårtenson & Persson 4 mars – 4 april.

Vi ses väl där?

Detta inlägg har 4 kommentarer Läs och kommentera här

Jag ♥ min revisor

Jag vet ärligt talat inte hur jag skulle få ihop deklarationen om jag inte hade en revisor. Det är precis på vippen att jag fattar vilka papper hon vill ha, jag är totalt efterbliven när det kommer till sånt här. Att sätta in kvitton i en pärm är jag mästare på men där någonstans slutar min talang. Visst tar hon bra betalt för sina tjänster men att slippa ångesten är värt mycket, dessutom drar hon av och grejar saker som jag inte har koll på så det vore en förlustaffär att inte anlita henne.

Just nu håller min mejlserver på och fukkar och jag har inte tid med det. Har örtio saker att göra och jag måste få iväg de där mejlen. Skulle tro att säkert hälften av min tid går åt till en massa administrativa sysslor och ibland undrar jag om det är konstnär eller någonslags handläggare jag är. Jag måste ju för fan måla!

Detta inlägg har 3 kommentarer Läs och kommentera här

Liljevalchs vårsalong 2010 – recensionen

Av alla år jag varit på Liljevalchs vårsalong så har det aldrig gått såhär snabbt att se utställningen. Jag orkar knappt skriva om eländet. Det var oinspirerande, tråkigt och ofta ganska amatörmässigt. “Lustiga” skulpturer, tovade dockor, broderade tavlor och måleri som sett bästföredatum för länge, länge sedan. Om man tog alla bra grejer som fanns i salarna skulle man lätt kunna hänga dem ganska luftigt i konsthallens minsta rum. Har sett folkhögskoleutställningar som håller högre nivå.

Jag förstår verkligen inte hur juryn tänkt, det måste ju ändå vara kompetenta personer eftersom de chefar för olika konsthallar runt om i landet. Man fick nästan känslan att de driver med en och att utställningens egentliga verk är människors reaktioner på deras practial joke. Eller att de av någon anledning hatar Liljevalchs ledning och vill åsamka dem så mycket skada de bara kan. Man blir helt klart nyfiken.

Som jag skrivit tidigare är jag glad att jag inte blev uttagen till årets sågade salong och den känslan blev ju inte mindre efter att ha varit där. Jag hade fan dragit mig ur om de velat ha mig.

Ett av få bra verk. Fint ljussatt också.

Men det var mer av den här varan. Trodde knappt mina ögon.

Chockade och förvånade tog vi färjan hem igen.

Detta inlägg har 6 kommentarer Läs och kommentera här

Hur mycket är atten värd då?

Precis som jag anade så har det inte hörts ett knyst angående min annons i bloggen. Är faktiskt inte så himla märkligt att ingen vill betala 3.000:- för den där skrubben. Att jag har gjort de i nästan fyra år har jag ingen riktigt bra förklaring till, förutom att jag tycker att det varit gött att kunna promenera dit på en kvart. Nåväl, jag testar blocket också. Tur att det inte är mitt problem, jag försöker bara hjälpa till innan jag sjappar.

Planen för dagen är att ta färjan över till Liljevalchs och kolla vad det handlar om. Varje dag läser man nya sågningar av vårsalongen som verkar vara amatörernas afton i år. Det kommer förstås inte att påverka antalet besökare (tvärtom) men kanske blir det svårare för dem att få in bra ansökningar i framtiden. Jag återkommer förstås med en liten sammanfattning senare idag.

Nu finns ett nytt tryck på konstbar, det är “Some Schuss” och upplagan är som vanligt 20 ex. Skynda dit om du är intresserad, flera av mina grejer är på väg att sälja slut och när de gjort det får man ingen andra chans.

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Ateljé uthyres!

Innan jag lägger ut annonsen om min ateljé på blocket så tänkte jag dunka ut den här först. Kanske sitter det en hel bunt där ute och dreglar över detta rum och knappt kan vänta på att jag ska flytta ut? Den ligger ju trots allt töntigt bra om det är på söder man vill vara. Och tänk att kunna säga att det är ‘the great Danny Miltons’ gamla atte*. Bara en sån sak.

Hyran ligger på 2.950:-/månad och då får man ett rum på typ 9 kvm med egen ingång. Bredband (ADSL) ingår, el och värme, liksom tillgång till pentry och toalett. I angränsande rum sitter en illustratör och en dokumentärfilmare. De är inte här så ofta.

Pallar du med hyran och vill komma och titta eller bara fråga något, skriv en kommentar eller mejla på daniel(at)miltonart.se

Om man till skillnad från mig inte släpar in ett jättebord så sparar man ganska mycket utrymme. Dörren leder till kök och toa.

Om man till skillnad från mig inte släpar in en soffa så sparar man ganska mycket utrymme. Man kan förvara mycket på hyllor, men du får fixa nya för dessa tar jag med mig. Penslarna (om man är lagd åt det hållet) tvättar man i vasken.

Utan tusen tavlor och finsk jättelåda är det faktiskt större än man kan tro.

Hyllor är som sagt bra och denna rycker jag också med mig. Lägg märke till lövet, det snodde jag från en installation av Paul McCarthy när han ställde ut på Moderna för några år sedan.

Vasken, men den har jag ju redan skrivit om.

På andra sidan gatan ligger två cafeér. Den ena (Svart Kaffe) anses av många som Södermalms bästa. Grymma mackor och gott kaffe. Ganska kändistätt, om man är lagd åt det hållet.

*Se denna blogg.

Detta inlägg har 2 kommentarer Läs och kommentera här

Daniel Millllllton

Plockade upp senaste Konstkalendern tidigare idag och såg att mitt namn var med. Inte rättstavat i och för sig, men man kan ju inte få allt här i livet.

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Den som söker skall finna

Jag har sagt det förut och säger det igen – fasen vad skönt det är att samarbeta med ett galleri där ALLT känns bra (mitt finska galleri är förstås också toppen). Jag har testat många varianter genom åren – luriga gallerister, bilhandlargallerister, taffliga gallerister och direkt ohedliga gallerister. Men när jag mötte Rikard på Galleri Mårtenson & Persson för ett par år sedan så föll allt på plats. Vi är ett bra team.

Nu är det snart dags för min första separatutställning på detta galleri och det känns bara så jävla bra. Jag var där i ett par timmar idag för att ordna några saker inför utställningen och varje gång vi ses blir det så uppenbart att det är ju såhär ett samarbete ska gå till. Okomplicerat, smidigt och kul.

Som med så mycket annat får man gräva ett tag innan man hittar vad man söker – men när man väl gör det så är det värt allt grävande. Och lite till.

Detta inlägg har En kommentar Läs och kommentera här

Ett litet dagsverke

Illustrationen är fixad och sajten är uppdaterad. Inga stora förändringar för det är så sjuuukt tidskrävande. Nya grejerna ligger uppe iaf så dra dit och titta vettja. Nu ska jag hem och gulla med familjen innan de går och lägger sig.

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

The great danny milton

Jag kollade just statistiken för min hemsida och en funktion är att man kan se vad folk har sökt på för att komma till min sajt. Någon har visst väldigt höga tankar om mig (och jag kan ju inte annat än att hålla med).

En rolig sak är att besökarna dit bara ökar och ökar utan att jag gör något speciellt (förutom att blogga) och jag har dubbelt så många träffar nu som för bara några månader sedan. Sånt pushar en förstås och får mig att jobba hårdare. Sajten ska nog få sig ett litet lyft snart också tror jag.

Jag har ett litet teknik/filmproblem som jag skrivit om i min andra blogg, tyvärr verkar inte mina läsare vara så bevandrade inom film och teknik. Finns det någon här som kan lite om film, kameror och redigering? Jag skulle verkligen behöva hjälp men jag får kanske göra som man gjorde förr – gå till en butik och snacka med någon som vet. Grejen är bara den att jag inte litar på säljare och det är så ofta någon äppelskalle kommer med råd som visar sig vara fel och så står man där med fel grejer och man kan inte göra ett dugg. Människor alltså. Men folket på Scandinavian Photo har jag fortfarande en viss tilltro till, får göra en utflykt till Kungsholmen någon dag och kolla med dem.

Nu har jag två saker att välja mellan – stanna hemma och dammsuga eller gå på en Depecheförfest vid Globen. Det känns lite sådär att gå på en fest och sedan bli snuvad på själva konserten, men att dammsuga suger ju som bekant. Det får bli en promme till Globen.

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Liljevalchs vid fotknölarna

Fredagen den 13 november 2009 – strax efter att jag blivit refuserad från vårsalongen på Liljevalchs – skrev jag följande rader i denna blogg:

Det handlar om Liljevalchs vårsalong. Jag börjar ruttna ordentligt på dem nu. Visst är jag medveten om att chansen att bli antagen är ganska liten (i år antogs 132 konstnärer av 2014) och det accepterar jag såklart. Men. Jag har sett några verk de har antagit för den kommande vårsalongen och det är inga vidare grejer. Det känns lite som det gjorde fram till i mitten av 2000-talet när vilken glad amatör som helst kunde komma med och samtida uttryck verkar inte vara årets ledord.

Nu har de första recensionerna börjat komma och man kan väl inte säga mer än att min känsla var rätt. Nu är jag faktiskt glad att jag inte blev antagen, för även om uppmärksamheten är enorm känns det inte som ett sammanhang man vill synas i. Expressen skriver bl.a.

“Folkligheten är på starkt återtåg på Liljevalchs vårsalong efter några svåra år under första delen av 2000-talet. Då försökte man vässa urvalet och mota amatörer och tovade ullfigurer redan vid Djurgårdsbron. Det gick inget vidare.
Så – folkligheten, alltså. Okomplicerat och muntert. Nånting glatt, nånting enkelt så att alla kan vara med.”

Och DN:

“Om förra årets Vårsalong mest av allt liknade Melodifestivalen, proffsigt genomförd men något identitetslös, så är årets upplaga snarast att jämföra med amatörernas afton. Nu är de tillbaka på Liljevalchs, söndagsmålarna och epigonerna.”

Båda recensionerna i sin helhet DN, Expressen.

Men självklart ska jag dit och bilda mig en egen uppfattning innan jag tar över sågandet helt.

Detta inlägg har 7 kommentarer Läs och kommentera här

Nytt verk – The Bidder

Eftersom jag fortfarande inte har någon fotostudio är jag beroende av vädrets mäktiga makter och idag blev det äntligen en lucka i snöfallet så jag kunde plåta. Inte för att lite snö på linsen hade förändrat så mycket, men ändå.

Arbetstiteln är The Bidder, blandteknik på duk, 90×90 cm.

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Ängsliga konstköpare på Moderna

Kom hem för en stund sedan från en paneldebatt på Moderna museet. Det var ‘moderna samlare’ (precis vad det låter som) som anordnade debatten och det var ganska intressant att höra vad den superkommersiella delen av konstvärlden hade att säga om konstsamlande. Eller jag trodde att det skulle vara det iallafall.

Salongen var full till sista plats och bland minkpälsar och kostymer fanns även en del galleristfejor man kände igen (bl.a. min) och parfymdoften låg tät. I goodybagsen fanns både lyxig choklad och sprit, det var ett arrangemang av folk med stålar – för folk med stålar. Och en och annan konstnär.

Det visade sig att de som representerade samlarna denna kväll var några ganska ängsliga personer och kontentan av hela debatten var att ska man köpa konst bör man enbart rikta in sig på ett tjugotal toppgallerier och lita på dem. Inte gå på vad man gillar eller tror på – utan säkra kort. Även om galleriet jag representeras av platsar på denna lista så tycker jag ändå att det är lite fånigt (och fegt). Gallerister, recensenter och samlare kommer överens om vad som är god konst och vips ska alla äga en Gunnel Wåhlstrand eller en Karin Mamma och så är det inte mer med det. Snävt och trist tycker jag.

Intressant är att det stod i inbjudan att man skulle diskutera snobbism och osynliga barriärer inom konstvärlden – och så visade det sig att fullgoda representanter för dessa satt på scenen. Men jag tror inte att man ska ta dessa människors ord för sanningar, det var deras syn på saken helt enkelt. Marina Schiptjenko (supergallerist) avslutade allt genom att påpeka hur viktiga andra faktorer kan vara, som att man gillar konsten man köper t.ex. Det kändes lite som det glömdes bort och i mina anteckningar från kvällen står bl.a.

gubbar (med pengar)
hype
var finns konstintresset?

Det kändes faktist som om flera av dessa personer trots sitt gedigna konstintresse och mångåriga samlande var tvungna att ha någon som berättade för dem vad som var god konst. De verkade gå till samma gallerier, prata med samma gallerister och köpa samma konst. Jag tänkte fråga dem hur de skulle klara ett konstblindtest men bangade. Det ångrar jag lite nu. Kvällen som helhet var ändå ganska intressant, det är alltid kul att få inblick i andra världar och jag ser ännu mer fram emot att läsa ‘Seven days in the art world’ som jag beställde häromdan.

Men. Jag längtar verkligen efter att undersöka en annan konstvärld och lämna den här ankdammen ett tag. N.Y. kommer att bli sjukt spännande. Och lärorikt. Och kommer antagligen att förändra mitt liv.

Detta inlägg har 3 kommentarer Läs och kommentera här

Varför göra något nu man kan göra imorgon?

Varför är det så sjukt tråkigt att skriva stipendieansökningar? Jag döööör. Tror jag går till ateljén och jobbar istället.

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Less is (nästan) alltid more

Rikard från Galleri Mårtenson & Persson var just här. Vi gick igenom grejerna inför utställningen och flydde sedan min trånga, stökiga ateljé och gick till cafeét snett emot och fortsatte diskussionen över en fika. Jag fikar typ aldrig så nu är jag lite sockerchockad.

Jag övergav mina planer på att hitta på en egen -ism som titel. Den kändes pretto och tillkrånglad efter jag känt på den ett tag, alltså exakt vad jag inte ville att det skulle vara. Senaste titeln jag sugit på och som jag även presenterade för Rikard är kort och gott – ‘cut’ (alternativt ‘AND=cut’)*. Less is oftast more. Bilden som ska användas till vernissagekortet blir förstås verket ovan.

Allt känns väldigt bra och jag tror att det kommer att bli en riktigt schysst utställning. Ska bara få klart ett par grejer till. Den 4 mars smäller det.

*Kom gärna med respons på titelvarianterna. ‘Cut’ refererar förutom till min arbetsmetod och fragmenten av händelser och miljöer som jag sammanfogar även likheten med film. Man kan ju se mina verk som stills tagna ur längre sammanhang och scener (vad hände innan och efter?). Klipp liksom.

Detta inlägg har 2 kommentarer Läs och kommentera här

En klyscha i en klyschig stadsdel

Missförstå mig inte nu, jag gillar söder. Finns ingen annan del av stan jag hellre skulle vilja bo i (jag har även testat Östermalm och Vasastan) men ibland blir saker så påtagligt fåniga. Som nyss när jag knallade hit till ateljén med ett par tavlor under armen och såg mig själv med de förvirrade turisternas ögon.

Man ser vad de tänker – titta där går en riktigt söderkonstnär, precis vad man kunde förvänta sig i SoFo (det töntigaste namnet på en stadsdel någonsin). Jag vill inte vara en klyscha i en klyschig stadsdel och att jag snart packar ihop mitt pick och drar känns väldig rätt. Det har blivit alldeles för skitnödigt här. I april pyser jag.

Nu ska jag sätta igång och måla. Min gallerist från Mårtenson & Persson  kommer förbi i morgon för att diskutera och välja ut grejer inför utställningen i mars. Städa pallar jag inte.

Detta inlägg har En kommentar Läs och kommentera här

Golv? Konst? Golvkonst? Konstgolv?

I min ateljé kan det ibland vara svårt att skilja på vad som är golv och vad som så småningom kommer att hänga på ett galleri. När jag flyttar härifrån ska jag ska klippa upp golvskyddet i småbitar, rama in och sälja skiten på e-bay till högstbjudande. Eller också mosar jag bara ihop golvet och slänger i grovsopen. Jag får se.

Verket ovan har jag dragit på länge att slutföra, det skiljer sig en del från vad jag gjort hittills (ja, förutom rinnandet och skvättandet förstås) och jag ser fram emot att visa det när jag är klar. Arbetstiteln är 82-foot-long sila men det säger dig antagligen inte så mycket.

Detta inlägg har 8 kommentarer Läs och kommentera här

Årets blogg 2010?

Någon skrev i en kommentar häromdan att internet är platsen där idioterna vann. Det ligger ganska mycket i det men det finns undantag – kolla in bloggen opinionsbildaren.blogspot.com t.ex (jag länkar här nere till höger också).

Personen som driver bloggen (jag känner henne väl…) skriver smarta, vassa och jävligt roliga ‘arga brev’ till personer och företag som förtjänar dem. De som får breven har på något vis gjort åtskillnad p.g.a. kön eller betett sig allmänt ojämnställt. Det skulle de aldrig gjort.

Klicka på länken ovan, du kommer att fastna där länge. Jag lovar.

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här