Det här är en rubrik

Om man slår upp ‘effektiv’ i ett lexikon så är där en bild på mig. Jag är som en arbetsmyra när jag kommer igång och har fått sjukt mycket gjort idag, ska tillbaka nu på kvällen och köra ett varv till. Snart slipper jag min garderob till ateljé och det är en stor lättnad, jag känner inget vemod när jag rensar ut och tror inte att jag kommer att sakna den.

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Två “YAY!” och ett “NEJ!”

Denna dag kan sammanfattas under tre punkter. Först först, kukigast sist.

Ett.
Just nu pågår utställningen “Waiting for the miracle to come” i Mellanrummet på Mejan. (Tas ner under helgen, så passa på att ta en titt om ni har vägarna förbi Skeppsholmen vettja!) Jag och en massa bra klasskamrater deltar i denna. Under eftermiddagen idag gjorde vi en klassisk “genomgång”, alltså vi pratade en stund var om verket vi ställer ut, diskuterade lite kring detta, applåderade och gick vidare till nästa.

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Den där postvernissagedepressionen ni vet

Igår när jag vaknade så kändes allt…. lite sådär. Jag var på sätt och vis beredd för det blir i princip alltid så efter utställningar för mig. Just därför blir det extra fånigt – jag vet ju om att det ska komma.

Det handlar förstås om någonslags postvernissagedepression, man har jobbat hårt under en längre tid med ett projekt och plötsligt är det över (även om utställningen fortsätter i en månad till) och den stora tomheten drabbar en. Vem är jag? Varför håller jag på med det här? Vad är allt bra för? Sådana klyshiga tankar blandat med en slags skuldkänsla över att folk betalar väldigt mycket pengar för att äga konst av mig. Jag borde vara glad och uppfylld av detta men det blir tvärtom.

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Samtidskonsten 7:e mars 2010

Tänkte att jag skulle uppdatera, Har jag sett något schysst på sistone? Ja i Black Box på Mejan finns nu en grupputställning kurerad av Gabriele Edlbauer, hon är också med i utställningen.

Hennes skulptur blev jag rätt så rädd för, man ska använda den, men först vågade jag inte. Sedan vågade jag med darrande händer och fötter trampa ner knappen som skulle få magneten att släppa och skjuta iväg lådan och flytta tyngdpunkten.  Förstod ni något? Ja efteråt när lådan åkt iväg kände jag mig upprymd. Det här var kul! Så vill jag att konsten ska kännas. Jag vill reagera!!!

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Rubens och Van Dyck på Nationalmuseum

Igår var jag på Nationalmuseum och kollade in den nya utställningen om Rubens och Van Dyck. det är alltid så skönt att insupa atmosfären på Nationalmuseum, man blir fylld av inspiration och varenda gång vill man bara springa till ateljén för att testa på någon liten teknisk grejj eller en färgkombination som man har hittat i någon gammal mästartavla.

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Snart vernissage

Det har varit en del att göra idag men det fattar ni ju för annars skulle jag ju redan bloggat en tre, fyra gånger redan. Har varit på galleriet och hängt konst och vi fick ihop allt utan några större problem. Att jag och Rikard kommer bra överens underlättar förstås.

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Såhär kunde jag inte ligga förut

Denna dag har börjat osedvanligt bra. Sol ute och massor med space i ateljén (well, för mig) efter att lådan är upphackad och målningar hämtade.

Detta inlägg har 3 kommentarer. Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

OH NO WE DIDN’T.

Alla communities man varit medlem i har haft sin egen stämning, eller hur? På helgon.net var det tufft och rått med tatueringar och svart långt hår, på sockerdricka.nu var alla extra deprimerade, på skunk hängde dom coola poparna…

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

- Är detta också en Martin Wickström?

Häromdagen fick jag mig en visning av kontorets stora konstsamling. Företagets ägare har en mycket stor samling från 80-tal och framåt. Alla verk får inte plats i hans hem, därför nyttjar han väggarna i våra 600 kvadratmeter stora lokaler. Det sägs att han har en av de största samlingarna i Sverige med nutidskonst.

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Men sluta nu

Jag hade tänkt att jag skulle skriva lite om dagarna i Örebro, men vi skiter i det för tillfället och tittar på den här bilden istället:

Det där är från Ann-Sofie Backs höst/vinterkollektion.

Och precis som Agnes på Rodeo skriver så är det inte rätt att klaga på modellerna, kalla dom “äckliga” and what not. För det är hela branchen, hela samhället som är infekterat och det enda man kan göra är att vägra gå med på det. Nej, jag tänker inte köpa Back-kläder. Har jag klarat mig hittills så ska det väl gå bra i fortsättningen också. (Men det känns himla trist ska säjas, för jag tycker verkligen att märket gör himla snygga kläder ibland.)

Detta inlägg har 3 kommentarer. Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

I’m just a passer-by so do feel free to cry

Det var länge sedan jag läste något som fick mig att gråta. Kan det vara så länge sen som Beautiful World? Jag vet inte, jag minns inte. Men jag skulle gärna läsa något som får mig att gråta nu. Det skulle kännas perfekt. Gråta sådär okontrollerat, så snoret rinner och man måste ta pauser mellan kapitlen för att hämta andan och lugna ner sig.

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Supermarket i korta drag

Kul med köttbullsätartävling (även om det kändes lite otajmat för mig eftersom jag själv ska ha ett mat-ätar-performance alldeles snart. Jaja, allt har ju ändå gjorts femtioelva gånger förr…), och Drummond var en väldigt sympatisk berättare (så är man en medlem i 17 alltså, känns fint). CirkulationsCentralens “Wall” ska jag anmäla mig till. Att man fick Vanja Hermeles bok i KROs bås var toppen! Cilla Jansson höll i en Sparringsession på fredagen, med bland annat Jonas Liveröd som gäst. Jag skippade festen på Konstakademien där Anna Odell spelade skivor, jag var trött och ville hem. Så kul är jag.

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Market 2010 – recensionen (typ)

Egentligen är jag inte så upplagd för att skriva så jag drar det lite kort. Market var bra men lite ängsligt. Om det nu är “nordens viktigaste mässa för internationell samtidskonst” så tycker jag att gallerierna kunde dra på lite. Det fanns en del grejer men bortsett från några få verk är det nog inte mycket man kommer att minnas om ett år. Ska inte konst beröra mer än så?

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Supermarket 2010 – recensionen

Det är lätt att klanka ned på saker som man inte riktigt förstår eller orkar sätta sig in i och det var gott om sådant på Supermarket i år. Mycket navelskådning och rätt snävt överlag. Inget fel med det, men om man som jag inte orkar lägga sin själ i varje monter så blir det lite segt. Dessutom kändes det inte så fräscht, inte cutting edge direkt. Lite mer hobby. Men det kan ju också vara så att jag bara är lite trög.

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Exakt två veckor kvar

Var förbi galleriet en sväng idag för att titta igenom lite grejer inför utställningen. Inbjudningskorten var klara och dessutom ska det tryckas upp en katalog. Kul! Pressmeddelandet kommer här:

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Micropost: Escargots

De säger att det finns botemedel för allt, och idag råkar jag ha ett riktigt ess i rockärmen… Rene Laloux har länge varit ett av mina säkra kort för att ta kål på motivation och inspirationsbrist samt allmänt stillestånd i produktionen. Tre symptom jag lider av simultant för tillfället. Hence: Jag tar mitt morgonkaffe med Escargots.

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Nörderier ftw

Läste Will Gompertz hårt kritiserade blogginlägg. Drömmer mig iväg lite, till en värld där jag har stora svarta plastbågar och knäpper översta skjortknappen som min vän Simon alltid gör…

Jag är egentligen ingen datanörd. Jag är en supernörd på en massa andra sätt, men just datorer har aldrig vart mitt forte, så även om jag känner en gnutta stolthet över mina små dataskillz så är det penibelt jämfört med vad en del av mina vänner kan. Jag är inte helt förtappad när det kommer till CSS och jag vet vad en proxyserver är, men jag har aldrig kommit längre än så. Dock finns det något där, eller hur? Det finns något i teknik och i datorer som får en häpna och önska att man var riktigt nere i skiten.

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Får jag presentera

min senaste målning. Arbetstiteln är ‘The employees” (blandteknik, 90×90 cm) och kommer med största sannolikhet att visas på utställningen på Galleri Mårtenson & Persson 4 mars – 4 april.

Detta inlägg har 2 kommentarer. Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Kanske dags att måla till utställningen på Sjöfartsmuseet

Så här jäkla stökigt är det i ateljén efter en veckas intensivt målande.

Idag när jag var på väg till ateljén så kom jag på att jag ska vara med på en samlingsutställning på sjöfarts museet i Göteborg om ungefär 3 veckor. (Jag återkommer med närmare datum inom kort). Jag har skjutit upp det verket som jag ska ha med där, för att jag har väntat på material. Jag har i och för sig en färdig skiss och materialet har kommit, så nu väntar duken på att bli ifylld med dess allsköna kulörer Men det gäller ju att göra det med.

Detta inlägg har 5 kommentarer. Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Jag ♥ min revisor

Jag vet ärligt talat inte hur jag skulle få ihop deklarationen om jag inte hade en revisor. Det är precis på vippen att jag fattar vilka papper hon vill ha, jag är totalt efterbliven när det kommer till sånt här. Att sätta in kvitton i en pärm är jag mästare på men där någonstans slutar min talang. Visst tar hon bra betalt för sina tjänster men att slippa ångesten är värt mycket, dessutom drar hon av och grejar saker som jag inte har koll på så det vore en förlustaffär att inte anlita henne.

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Miranda July på Venedigbiennalen

Performancekonstnären Miranda July visade skulpturer på Venedigbiennalen förra året.

Meningen var att bilder av människor som interagerar med skulpturerna skulle spridas på internet.

Se fler bilder här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

“Tele2 hälsar dig välkommen till INTERNET”

Ah, Interweb, som jag har saknat dig.

I 3 månader har jag försmäktat på min uppkopplingslösa ö, 3 månader utan konstant global direktkommunikation. Men nu, nu ser jag solen gå upp vid horisonten, dagen gryr och fräter ut det sista av mörkrets svettiga, nagelbitande, paranoida tendenser. Endorfiner flödar, min puls har återfått sin jämna, något vilsamma rytm och den där slöjan av lätt desperation har avlägsnat sig från mitt sargade smutsgröna anlete. Ljuvliga morfin, måtte det aldrig finnas en ände! Men det finns det ju tyvärr.

Detta inlägg har 2 kommentarer. Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Liljevalchs vårsalong 2010 – recensionen

Av alla år jag varit på Liljevalchs vårsalong så har det aldrig gått såhär snabbt att se utställningen. Jag orkar knappt skriva om eländet. Det var oinspirerande, tråkigt och ofta ganska amatörmässigt. “Lustiga” skulpturer, tovade dockor, broderade tavlor och måleri som sett bästföredatum för länge, länge sedan. Om man tog alla bra grejer som fanns i salarna skulle man lätt kunna hänga dem ganska luftigt i konsthallens minsta rum. Har sett folkhögskoleutställningar som håller högre nivå.

Detta inlägg har 3 kommentarer. Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Del 5 – slutet

Några veckor senare när vi alla som vanligt satt tillsammans runt deras bord i gruppbostaden pratade vi glatt och högljutt om den trevliga festen, och Olga satt med sitt speciella lysande leende. Så frågade man mig lite om denna vår bror som personalen ju knappt vetat funnits. När jag då berättade om hur orolig jag ibland varit för min bror, hur grym vår pappa varit mot honom och hur utsatt han varit under barndomen råkade jag kasta en blick på min syster; stora tårar rullade nerför hennes kinder i en tyst och medkännande gråt. I sådana ögonblick ville jag nästan ruska om henne och skrika åt henne att säga nånting för guds skull! Det var ju som om hon hela tiden pratade, men i sin tystnad, ordlöst.

Detta inlägg har 4 kommentarer. Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Den som söker skall finna

Jag har sagt det förut och säger det igen – fasen vad skönt det är att samarbeta med ett galleri där ALLT känns bra (mitt finska galleri är förstås också toppen). Jag har testat många varianter genom åren – luriga gallerister, bilhandlargallerister, taffliga gallerister och direkt ohedliga gallerister. Men när jag mötte Rikard på Galleri Mårtenson & Persson för ett par år sedan så föll allt på plats. Vi är ett bra team.

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Miniföljetong Del 4 – näst sista delen

Så fort jag ringt på….hördes ivriga, snabba men samtidigt oregelbundet tunga, hårda steg inifrån huset. Dörren flög upp och en kort individ med rakat huvud bokstavligen slet mig in i huset. I bakgrunden i denna kaotiska situation skymtade jag de tre personerna från mötet föregående vår. De stod stilla, allvarliga men med antydan till vemodiga leenden. Jag förstod först långt efteråt vilka deras känslor måste ha varit. I ögonblicket var jag nästan övermannad av mina egna förnimmelser; en stark kärlek sköljde över mig och jag kunde inte sluta titta på henne.

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Miniföljetongen ur verkliga livet – Del 3

Det var alltså en man som svarade…
Det visade sig snart att min syster ansågs vara autistisk, och nu tydligen bodde i ett s k gruppboende, tillsammans med ytterligare två individer med samma typ av “barndomspsykotiska skada” eller autistiska drag. Jag visste så ytterst lite om henne, men hade klart för mig sedan tidigare att hon antagligen varit tydligt autistisk i sitt beteende. Eftersom jag hade jobbat med personer med sådana drag hade jag också en god bild av vad det kunde handla om.

Detta inlägg har 2 kommentarer. Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Något helt annat – Del 2

En dag långt senare, befann jag mig på vårt sommarställe ensam under min semester. Jag hörde en röst utanför stugan, och eftersom den låg ganska ensligt till gick jag ut för att se om någon kommit vilse. Där stod framför mig en man i övre medelåldern, iklädd avklippta jeans, skjorta och slips, och dessutom en stor ryggsäck. Jag stirrade på hans skäggiga ansikte och efter några sekunder frågade jag om det var han som jag trodde mig känna igen; nämligen min morbror.

Detta inlägg har 2 kommentarer. Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Något helt annat emellan – en miniföljetong ur verkliga livet Del 1

Alla som känner mig, tänker sig mig som ett syskon i en skara om två. Jag, som storasyster till en sju år yngre bror. En familj med fyra personer. Emellertid finns det en tom plats, ett vakuum, vid sidan av denna kvartett. En sorts övergiven garderob med oanvända kläder på galgar som fladdrar. De flesta vet inte att det en gång fanns ett barn till, en syster som var två år yngre än jag. Det var Olga.

Detta inlägg har 5 kommentarer. Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här

Carl Fries I svenska marker

Jag hittade en bok som helt överträffade mina förväntningar och boken i fråga var Carl Fries I svenska marker från 1930. Det är en påkostad volym, halvfransk med marmorering med små guldstänk uti. Bilderna är underbara på alla sätt. Väl exponerade, arrangerade och beskurna. Trycket är helt förträffligt (Nordisk Rotogravyr) och pappret av bästa kvalité. En drömvärld är vad som presenteras, vilket inte minst ses på bilden här intill (här i större format).

Läs mer och kommentera här

Detta inlägg har Inga kommentarer Läs och kommentera här